Hej.

Jag älskar våran lilla dotter över allt annat. Hon är det bästa som hänt oss och jag skulle göra precis allt för henne! MEN just nu dom senaste två veckorna har hon inte vart rolig. Herregud vilken trotsperiod hon hamnat i. Den påminner lite om 3års trots tycker jag. Hon prövar oss med precis allt här hemma, hon vet vad hon får och inte får göra. Men ändå så ska hon testa oss, till den grav att man vill slita av sig håret!

Som idag när jag lagade mat så ville hon komma upp i famnen, jag förklarade för Lizette att nej inte nu gumman mamma lagar mat och det är väldigt varmt här vid spisen. (I lugn och fin ton) Vad händer? Jo fröken får frispel och gallskriker och slänger sig på golvet och tårarna sprutar. Ehh men Lizette vad hände nu då? inte kan du bli så arg för en sån sak frågar jag. Då blir hon ännu mer förbannad och börjar flaxa med ben och armar.

Efter ett tag ger jag med mig för hon ligger i vägen där hon ligger på golvet. Så då får hon sitta på höften medans jag fixar maten. Det är bara en av alla små saker som hon blir skogstokig över. Vet inte riktigt vad vi ska göra för att underlätta hennes  "små" utbrott. Vi har prövat det mesta, ignonera henne när hon blir sån,pratat lugnt och sansat med henne,säga åt henne på skarpen,plocka upp henne och försöka trösta(vilket oftast bara blir värre när hon blir på sitt värsta humör!)

Har ni några tips på vad tusan vi kan göra med vårt älskade lilla monster??

Slänger in två bilder från idag när fröken vilade middag och jag skulle väcka henne.

En utslagen liten tös vilar middag.

Det gulliga lilla monstret börjar vakna till liv.

Det är som alla säger barn är nog sötast när dom sover. iaf när dom får små utbrott nästan hela tiden när dom är vakna. Då är dom väldigt söta när dom sover  

Kram

Hej.

Tisdag idag vilket innebär att Lizette skulle vart på förskolan idag. MEN lilla jag råkade stänga av alarmet och råkade somna om. Så vid halv tio vaknade vi och upptäckte att vi försovit oss. jaja fröken fick vara hemma idag ist så får hon gå till förskolan imorgon och leka med sina kompisar. Sista gången hon går till dagis detta året, sen är det ju år 2011 =)

Blev väckt på ett trevligt sätt inatt;) Sånt gillas!

Sen hade jag en sån mysig och verklig dröm. Drömde att jag var höggravid (vecka 38) och att vi åkte in till förlossningen i Skåne för vi var vist där av någon anledning. Men iaf när vi kom in kände jag att nu kan det inte vara långt kvar! Det tryckte på som satan,men ingen barnmorska eller sköterska hade tid att undersöka mig. Sen sa dom att du är så lugn och harmonisk och verkar inte ha så ont. Då kan det knappast vara dags snart!

När vi fått ett undersökningsrum och var ensamma sa jag till sambon att nu är det dax tryck på klockan! Ingen kom och jag fick lite smått panik och sa att sambon måste kolla efter. Då var halva huvudet ute! Så han fick förlösa vårt barn. Lagom tills barnet var ute så kommer en barnmorska in och ser chockad ut. Hon frågar varför jag inte sa att det var dax. haha

Det blev iaf en liten liten söt pojke med klarblå ögon som vägde 3200gram och var 50cm lång. En liten bebis om man jämför med Lizette som vägde över 4kg (gick över tiden med henne)

Himla mysig dröm var det iaf och jag minns alla detaljerna så bra,oftast brukar man ju glömma bort lite saker från sina drömmar. Tänk om man hade haft en sån enkel förlossning. Fast iof så tror jag att när det går så fort så hinner man nog inte riktigt bearbeta allt som händer och ställa in sig på att det snart är en bebis ute. Eller vad tror ni?

Ne nu ska jag ta mig lite att äta här. Donnan ligger och vilar nu så får passa på att äta lite när det är lugn och ro:)

Ha det fint!

Kram